Fler får adhd-diagnos eller hämtar ut adhd-läkemedel enligt Läkemedelsverkets senaste rapport

Läkemedelsverket har fått uppdrag av regeringen att öka kunskapen hos berörda aktörer om användningen av adhd-läkemedel i Sverige med fokus på att främja en jämlik, säker och ändamålsenlig användning. Inom ramen för detta uppdrag har Läkemedelsverket bland annat undersökt förekomsten av adhd-diagnoser och uttag av adhd-läkemedel samt utökad förskrivningsrätt för adhd-läkemedel. 

Fler får adhd-diagnos eller hämtar ut adhd-läkemedel

Både förekomsten av adhd och användningen av adhd-läkemedel ökar, både i Sverige och internationellt. Läkemedelsverket bedömer att orsakerna till att fler får en adhd-diagnos behöver utredas.

Myndigheten följer också utvecklingen av felaktig användning av läkemedel och arbetar med att uppdatera behandlingsrekommendationerna.

Fler analyser ska framöver bidra med kunskap om utvecklingen och hur läkemedlen används.

Så ser utvecklingen ut i Sverige och internationellt

Användningen av adhd-läkemedel ökar bland båda könen och alla åldersgrupper från sex år och uppåt. Den syns i alla sjukvårdsregioner, i alla grupper utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och bland personer födda i Norden.

• Ungdomar i åldern 13–17 år är den grupp där förekomsten av adhd-diagnoser och uttag av adhd-läkemedel är högst i Sverige.
• Cirka 10 procent av flickorna och knappt 15 procent av pojkarna i åldersgruppen har en adhd-diagnos eller ett uttag av adhd-läkemedel.
• Bland pojkar vars föräldrar inte har någon högskoleutbildning har var fjärde pojke i åldern 13–17 år en adhd-diagnos eller ett uttag av adhd-läkemedel.
• Förekomsten bland personer födda utanför Norden är betydligt lägre än bland personer födda i Norden.
• Förekomsten av adhd har även ökat kraftigt bland vuxna de senaste 5–10 åren.

Läkemedelsverket bedömer att orsakerna behöver utredas

Orsakerna till att fler personer diagnosticeras med adhd är inte tillräckligt klarlagda. Läkemedelsverket anser därför att de behöver utredas och analyseras för att identifiera möjliga åtgärder. Eftersom frågan berör flera samhällsaktörer behövs gemensamma och samordnade insatser.

Centralstimulerande läkemedel avleds och används felaktigt

Metylfenidat, lisdexamfetamin och dexamfetamin avleds från den lagliga läkemedelskedjan. Det förekommer också felaktig användning av dessa läkemedel. Det visar underlag från Polismyndigheten, genom Nationellt forensiskt centrum, Läkemedelsverkets egen kartläggning av försäljning på darknet och uppgifter från Giftinformationscentralen.

Ingen generell utökning av förskrivningsrätten föreslås

Läkemedelsverket bedömer att rätten att förskriva centralstimulerande läkemedel i nuläget inte bör utökas till att omfatta läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, vare sig för behandling av barn och unga eller vuxna. Myndigheten bedömer inte heller att rätten bör utökas till läkare med specialistkompetens i skolhälsovård.

Det här gör Läkemedelsverket

Regeringen gav Läkemedelsverket uppdraget den 23 maj 2024. Slutredovisningen ska lämnas senast den 1 juni 2027.

• Läkemedelsverket arbetar med att uppdatera behandlingsrekommendationerna för läkemedel vid adhd. De nya rekommendationerna ska publiceras senast den 1 juni 2027.
• Under hösten 2026 analyserar Läkemedelsverket förekomsten av adhd och antalet nya fall bland vuxna ytterligare. Myndigheten ska också ta fram prognoser för den framtida utvecklingen av förekomsten och antalet nya fall.
• Dessutom ska myndigheten fördjupa analysen av hur adhd-läkemedel används. Den ska bland annat omfatta behandlingens längd, behandlingsuppehåll och byten mellan olika läkemedelssubstanser. Resultaten ska presenteras i slutredovisningen.

Läs mer om Läkemedelsverkets uppdrag och delrapporterna här.